FruEhrniz

Konstigt är det men det finns ju vissa saker som alltid kommer att påminna om vissa händelser.
Som dessa bilder tex....







Jag satt ute i den första värmen som kom och skulle rensa mitt smyckeskrin. Helt plötsligt slår det mig att jag inte tagit in posten så jag reser mig och hämtar den. När jag ser brevet från Länsrätten blir jag först alldeles kall och sedan får jag en klump i magen. Sätter mig ner igen och öppnar brevet med darrande fingrar, ögnar snabbt igenom till det viktiga och andas ut. Då kommer tårarna, glädje tårar. Jag hade fått rätt.
Det är vad dessa bilder alltid kommer att påminna mig om.

Här kommer lite bilder på våra små prinsar.


Vi testar kläderna inför bröllopet


Pussas i soffan


Vi somnar på dom mest konstiga sätt

Vi har det skönt ute i solen

... och vi äter glass med hela ansiktet

Den var en bra dag idag. Jag har hunnit med mycket.
Lämnade tex tackkort till dom runt omkring i Grästorp. Spara in på porto är ju alltid bra;) Sen fick jag både dammsugit och ta toaletterna innan jag hämtade Loke från dagis.
Hann med att slipa och måla stolar också. Tre stolar har blivit svarta men dom ska givetvis bli vita när dom är färdiga.
Tittade in en snabbis på Marikas altanen och JISSES! vad avundsjuk jag blev. Vill också ha! Så nu har jag begärt in experthjälp. Behöver tips och råd :)
Till sist så har jag faktiskt hunnit med och träna också. Mi ringde och pratade lite och det slutade med att vi tog en springtur vid 22 tiden och en promenad på det. Känns jätte bra och jag hade faktiskt inte så ont i benen även fast vi sprang på asfalt.

En lyckad dag! Sån energi ska man ha jämt.
Morgondagen bjuder på träning med Anders, samtal med dagis, jobb på badet och eget zumba pass. Har ett nytt pass att lära in så nu blir det zumba rätt över ett par dagar.
Kanske springa med Mi också, vi får se hur kroppen mår.


Efter slipningen


Med lite färg på


Längtar tills imorgon för jag hinner kanske med ett lager med vit färg.


Någon som har ett tips på vad jag kan göra med denna? Den ska ju bli shabby men vad ska jag ha den till?

With love
Mia

Min dag började tidigt då jag begav mig till Säve och City airport där jag skulle hämta Linda och hennes vänner. Flyget från London var dock försenat en timme så jag köpte lite skvaller och en varm choklad och satte mig ute i solen och väntade. När tjejerna väl kom var det bara att trampa gasen i botten och bege sig hemåt. Anders började nämligen jobba och jag kom fram fem minuter innan han var tvungen att åka. Så idag har jag bara fått en kyss av honom. Tack för telefonen vetja!

Fick sug efter fika så jag gick ut i trädgården och plockade lite rabarber. Tog även upp jordgubbar från frysen (förra årets skörd) så det blev en alldeles utmärkt bärpaj som jag bjöd mamma, Roger och Linda på.

Nu sitter jag i soffan och tar det lugnt. Tittar till Thor som vaknar av sin hosta med jämna mellanrum. Låter inte alls bra i hans lilla hals. Stackarn.

Jag berättade ju att all information om våra filmer var borta men jag hade fel. Som tur var! Anders hittade det liggandes på en annan plats på datorn. Där sparades det in massor med tid kan jag lova.

När äntligen Loke börjar friskna till efter nästan en vecka  med feber, hosta och snor så börjar nu även Thor att hosta. Och det märks att den lille stackaren har ont i halsen för han vill inte äta sin välling och han gråter efter varje gång han har hostat. Och sömnen är det inte mycket med. Men men, det går väl också över någon gång.

Är jätte glad över mina presenter jag fick idag på Morsdag. Två stycken pocketböcker. Jag älskar pocketar! Och dom gör sig himla bra i hyllan också ;)

Skulle verkligen vilja ta tag i lite grejer här hemma. Tex sätta igång och slipa och måla stolar och skåp. Jag vill köpa grejer på loppis som jag kan plantera fina växter i och ha på min fina uteplats (som ännu inte är byggd).
Och sedan så måste jag ta tag i filmsamlingen. Gjorde detta för ett tag sedan, alla fick nya nummer och filmer vi inte tycker är bra rensades ut. Problemet är bara att det inte sparades i datorn så nu måste jag börja om från början. Har ju ungefär lite över 1000 filmer. Puh! Det kommer att ta sin tid. Men det har man ju gott om, eller hur?
Kanske behöver ta bort alla bröllopspresenter som står på kistan med filmerna. Vi är ju bra sorgliga. Det är två veckor sedan vi gifte oss och alla saker står kvar.

Let´s beginn.

Det är väl konstigt att man aldrig kan få vara riktigt glad.
Två gånger har jag blivit uppsagd från jobbet under tiden som jag varit hemma och varit mammaledig. Chefen ringde igår och berätta dessa tråkiga nyheter. Så nu behöver jag väl inte bekymra mig över att jag inte kunde jobba efter det nya schemat som dom satt upp =S Man måste ju hitta det positiva i allt, eller hur?

Någon som vet om det finns några jobbtimmar att hämta någonstans?

Jösses! Vad är det med vädret idag? Städar inne och jag är alldeles klibbig av svett. Och SÅ smutsigt har vi det inte hemma. Däremot tog jag faktiskt tag i Lokes lekrum idag. Det behövdes verkligen. Det är ju nämligen så att det ser ut som ett bombnedslag för det mesta där inne så man kommer inte in med en dammsugare men eftersom vi ska åka bort över dagen och kvällen så städade jag och jag kan säga att det rasslade bra i dammsugaren. Så nu är det fint överallt.
En liten dusch, lite fräscha kläder och Anders. Sen bär det iväg till hotell i göteborg där vi ska ha det romantiskt och mysigt tillsammans. Det blir tre-rätters middag och relax och det ska bli så skönt att bara få vara lite ensam med Anders, även om det bara är för en kväll. Vi behöver det.

Att sitta ute på altanen och greja med datorn och lyssna på musik och bara njuta av denna explosion av sommarfärger och sommardofter det är underbart!
I kväll blir det grillning med lite kall cider och ett glas vin. Så skönt att kunna ta det mitt i veckan, kunde ju inte göra  det förut när jag jämt jobbade natt.

Här är vi Herr & Fru Ehrnbecker

 

With love

Mia

Snart dags för den STORA dagen och jag börjar faktiskt bli riktigt nervös. Allt ska ju klaffa och vara perfekt och eftersom jag är perfektionist så överdriver jag gärna med allt. Men man kanske ska ta allt med en nypa salt, vad vet jag. Det mesta verkar ändå klara upp sig. Har haft några missöden med klänningen både positiva och negativa. Det positiva är att jag fick sy in den. Har visst gått ner lite grann =) Det negativa var att jag hittade nålar hela vägen bak på klänningen =S ingen utav upphängningarna var sydda! Så syrran, snäll som hon är, ställde upp och åkte in till sömmerskan igen så att jag fick det fixat.

Vilken härlig känsla!!! Kan bara inte sluta att le. Trodde faktiskt inte att jag skulle få rätt i mina stridigheter med Försäkringskassan. Men idag när jag tittade i postlådan låg där ett brev från Förvaltningsrätten. Nästan att jag rev upp brevet på stället men stillade min nyfikenhet och satte mig ute i en solstol. Var riktigt nervös när jag öppnade brevet och när jag sedan läst några rader så släppte allt. Tårar av glädje rann nerför kinderna och jag bara skrattade. Att man i det ögonblicket inser att man vill ringa till den man älskar mest i hela världen och berätta denna underbara nyhet gjorde mig alldeles varm. Att just jag är så lyckligt lottad att jag har en man att dela denna glädje med. (Jag har börjat kalla Anders för min man, lika bra att vänja sig =)
Att få rätt känns så skönt! Visst, det kommer att ge en del pengar men det är inte det som betyder mest. För jag ska berätta för er att Försäkringskassan fick mig att tvivla på mig själv. Jag ifrågasatte om jag verkligen hade ont, kunde jag inte jobba? Men svaret kom ju som sagt 5 veckor för tidigt. Det var då Thor valde att titta ut. OCH hade jag inte varit hemma och sängliggande hade han kommit betydligt tidigare. Så det känns så skönt att få det bekräftat.

Vill tacka alla som faktiskt har varit en del av allt detta elände som jag har fått stå ut med hela hösten -09. Det var så många av er som trodde mig och bad mig att inte ge upp. Det var stunder när jag ville be er att flyga och fara för allting var så himla jobbigt men JAG ÄR SÅ GLAD FÖR ATT NI STOD PÅ ER OCH FANNS DÄR FÖR MIG.

Ett extra stort tack till Helen Glennö (Anders moster) för att hon hjälpte mig så mycket med materialet som jag samlade in. Utan henne tror jag faktiskt inte det hade gått så bra som det gick. Helen vet nämligen vad som ska finnas med i en överklagan och hittade allt detta i mina intyg.

Tidningen (NLT) har redan varit här och ska skriva lite om mig. Känns skönt att kunna berätta för alla att jag fick rätt! Att jag stod på mig.

Orkar egentligen inte ta upp detta ämne för jag är så trött på det men känner att jag måste skriva av mig lite.
Min bil är helig för mig. Jag är väldigt rädd om den. Den kostar pengar och jag måste verkligen ha den. Min syster däremot förstår mig inte alls. Hon tycker att jag är alldeles för mesig och rädd om den. Den är till för att användas menar hon. Visst det kan hon ju säga, men det är fortfarande jag som betalar för bilen när hon använder den. Skulle något hända med bilen när hon har den så är det fortfarande jag som får betala för den eftersom hon inte har några pengar. Att jag inte vill att min bil ska stå i Sylte över natten tycker jag inte alls är konstigt. Bilar har blivit förstörda där förut. Varför utmana ödet?
Som sagt, vi har tjafsat om detta alldeles för mycket och vi blir ovänner varje gång. Är så trött på det! Syrran vet precis vad som gäller men ändå gör hon helt tvärtom. Det är därför jag får tjöta och ta upp samma sak varje gång.
Samtidigt vill jag ju att hon ska få ha bilen. Får jätte dåligt samvete när vi blir så här ovänner. Linda kör bilen jätte bra så det är jag inte rädd för. Och det kan lika gärna hända något med bilen när jag och Anders kör den men det är en annan sak. Vi kan betala för den.
Sen så är det ju så mycket mer än bensin som kostar på en bil. Och eftersom Linda kör den också kommer vi ju upp i antal mil mycket fortare vilket resulterar i att vi får gör service oftare. Fick köpa nya sommardäck nu. Vi kom billigt undan med 600 kr per däck (har ju lite förmåner eftersom Anders ändå äger en mack). Det är skatt och försäkring och jag vet inte allt.
Bla bla bla jag kan älta detta till dö dagar. Känns fortfarande inte bra....

Vi har varit hos frissan. Ja och Loke hamnade på kort, Anders fastnade inte ;)





Sen har vi givetvis haft lite kul. Loke hittade min krona från möhippan. Han hade den på huvudet och gick runt och sjöng - Ja må han leva!



Jag har grejat lite hemma. Efter att ha varit på "Återvändan" med Marika och Linda så fick jag sådant sug i Loppis tarmen så jag vill bara greja och göra om. Så bordet i köket åkte ut. Vi la bara vår post där på iallafall. Nu har vi fått mycket bättre plats.



Har fått hjälp med vårt jordgubbsland. Kände att vi behövde fixa till det lite så vår "trädgårdsmästare" Roger tog tag i spaden och grävde upp alla plantor och har nu planterat dom i snygga rader. Vi har fortfarande planer för landet men det får vi fortsätta med en annan dag.

Har inte uppdaterat det sista. Vet inte om det beror på att det inte hänt så mycket eller om jag inte har tid. Vill bara meddela att jag mår bra igen. Hade väl en liten depp på ungefär en dag så nu är jag fit for fight igen.
Träningen är igång, sex dagar blir det denna vecka. Känns skönt, fast jag har aningen ont i kroppen. Box är hårt!!!
Det är ett "minikonvent" på Hälsoborgen på lördag som jag gärna vill vara med på. Dance Aerobic, det blir grejer det =)
Nu ser jag faktiskt fram emot morgondagen. Vet att syrran och några till håller på med lite hemligheter för mig. Först var jag bara nervös men nu tror jag att det kan bli kul. Får väl bjuda på mig själv lite grann. Det är ju mina vänner som är med, dom skrattar med mig, inte åt mig.

Än så länge så har söndagen börjat mycket bra. Fick sova tills klockan var halv åtta men sen så hörde jag att det var någon som kom intassandes så då låg vi och bara kramades allihopa. Mysfaktor på hög nivå =)


Efter det tog jag och Loke på oss kläderna och hoppade upp på cykeln. Hade bestämt mig för att ta med Loke till skogen så sagt och gjort, vi cyklade till "skubbet" och tog oss en liten promenad.


Loke hittade den största pinnen på fem röda sekunder


Sen tyckte Loke lite synd om den lille pinnen som gick av


Det var väldigt härligt i skogen. Synd bara att mina stövlar klämde så förbaskat =(


Loke var nöjd med våran lilla tripp

Nu är det dags att göra sig iordning. Mormor och morfar firar 70 års kalas idag.

Vi trotsade blåsten och traskade "fram" till torget för att se vad som hände.  Det var mycket rörelse och även lite musik på scenen. Kändes väldigt trevligt och jag hälsade på många.
Vi gick tipspromenaden men efter att vi lämnat in våra brickor så var vi tvungna att skynda hem för Anders skulle till jobbet. Lite senare fick jag ett sms från Sofia att vi hade blivit dragna båda två, vi hade med andra ord vunnit presentkort. Om vi varit där och tagit emot dom vill säga. =( Surt sa räven....


Loke hjälper till att köra vagnen


Loke var väldigt nöjd när han fick sitta i brandbilen


Vi busar lite medan vi väntar på "Lisa"


"Lisa" var den hästen som Loke blev förtjust i.


Efter en händelserik förmiddag blev Loke trött och det var dags att gå hem.


Nu ska jag inte göra någonting. Ska bara slänga ner rumpisen i soffan, äta lite nötter, ta upp min virkning och titta på "Törnfåglarna". Bara ha min egen tid. Givetvis kommer jag att längta efter min älskling men han kommer vid tio tiden så det är ett tag kvar.

Hoppas bara att Thor tillåter detta. Just nu verkar han inte allt för nöjd.

Ha en bra lördag!!!

Mina närmaste vänner har frågat hur jag mår, om jag är deppig. Och jag kan ärligt säga att jag vet inte vad det är som gör att jag blir ledsen och vill vara ensam. Jag känner mig så frustrerad över något och detta tar jag mest ut på Loke som är inne i en treårs trots som gör att jag har absolut inget tålamod med honom. Jag vill att allt ska gå snabbt och jag glömmer av att han faktiskt inte är så stor. Jag skäller för minsta sak och jag skäms över mig själv som inte klarar av honom. Att jag är så elak mot honom. Men han lyssnar ju inte på mig och gör allt precis tvärtemot vad man säger till honom.

Nu när vädret varit så fint så har jag bara velat att vara ute och greja i trädgården och detta gör att jag har hoppat över träningen. Vilket uppenbarligen resulterar i att jag mår dåligt för att jag inte rör på mig. Första gången på 4 månader så har jag känt att jag inte vill träna och det gör mig så rädd. Jag vill inte tappa allt detta som jag har tränat så hårt för. 

Det kanske är bröllopsnerverna men jag tror inte det. Det kommer ju absolut inte bli annorlunda mellan mig och Anders bara för att vi heter samma efternamn och är gifta. Vi älskar ju varandra lika mycket nu som sen.

Möhippan kommer ju snart men jag litar såpass på Linda så jag tänker ta det lugnt och hoppas på att hon känner mig och inte gör något som jag inte kommer att vilja ställa upp på.

Det kan ha lite med ekonomin att göra. Allt kostar just nu och sparkontot tryter ju i och med bröllopet. Men detta visste vi ju, det är ju ingen chock att ett bröllop kostar och vi vill ju göra detta. Det är bara det att det är svårt att skiljas från pengarna. Vi har ju sparat länge men varför spara om man aldrig kan använda pengarna?
Man kan väl alltid skaffa nya?

Även fast jag nu skrivet upp allt detta så har jag fortfarande inte satt fingret exakt på vad det är som gör mig deppig. Jag har ju så mycket att se fram emot.