FruEhrniz

I tre år har jag varit förlovad med min älskling. Har inte ångrat en dag.
Han är mitt allt och att leva utan honom känns ganska så meningslöst.
Jag vet att jag tjatar om att gifta mig men det är ju egentligen det att jag vill ha samma efternamn som Anders och barnen.
I mitt hjärta är jag redan gift. Ser faktiskt ingen skillnad på att vara förlovad eller gift. Ringen för ju oss samman vilket som.

Förra året vid denna tiden var vi i stockholm över en weekend och firade vår förlovning.
I år blir det betydligt mindre firande. Vad sägs om en god räkmacka på Slusscafeét? Det är inte illa pinkat =)


Älskar dig av hela mitt hjärta