FruEhrniz

Japp! När jag vaknade och vi hade ätit så bar det av till Göteborg. Vi satt en stund och pratade hemma hos Anders syster Louise och sen bar det av in till city. Jag hade på mig mina pumps, som jag tycker är skitsnygga. Tyvärr gör det ganska ont och gå i dom efter ett tag men men, vi parkerade hemma hos Peter så det var bara 5 minuter ner till Gothia Towers där vi skulle bli bjudna på räksmörgås. Som jag säkert har sagt förut så är jag väldigt höjdrädd och som tur var så är ju Louise det också så vi stod och tryckte mot väggen när vi tog oss 23 våningar uppåt. Vi såg hela göteborg eftersom det är en glashiss!!! Vi var iallafall väldigt högt upp, trodde inte att vi skulle stanna någon gång. Fick en känsla av att det inte fanns något tak, att vi bara skulle fortsätta i all evighet. Men det hände ju givetvis inte... Väl upp på Pent house blev vi mottagna av en herre i snygg kostym som berätta för oss att det var ganska så fullt just nu men om vi kunde ta ett glas i baren så skulle det nog bli något bord ledigt snart. Louise bjöd på drickat, anders tog cola och jag tog mig ett glas vitt vin. Fint ska det vara!! Och vi väntade och väntade men inget bord blev ledigt, det kom bara mer och mer folk och vi såg hur räkmacka efter räkmacka försvann från disken vid köket. Så efter en timmes väntande gav vi upp och gick därifrån. Och visst var det fint däruppe men det var nästan för fint för oss enkla folk från landet. Hade ju inte så mycket gemensamt med alla "stekare" och "bratz" som vimlade runt där upp. Vi började med andra ord gå igen, in mot Avenyn. Och mina fötter gjorde ont. Riktigt ont men jag härdade ut. Vi stannade på en karaokebar som Louise hade varit på tidigare och därinne var det jätte mysigt. I ena hörnet brann det i en öppen spis och dom som jobbade var ledigt klädda. Alltså en bar i vårt tycke!! Man kände sig mer hemma om man kan uttrycka sig så. Vi beställde in mat. Anders tog en klassisk hamburgare, jag tog Entrecote och Louise beställde Fish and chips. Altt var jätte gott!! Det blev en väldigt lyckad kväll men när klockan var tio var det dags att bryta upp. Det tar ju en stund att åka hem också. Men när vi skulle till bilen tog vi spårvagnen. Mina fötter klarade inte mera. Dom blåsorna jag har på lilltårna idag är ju inte att leka med. Det kan jag lova!